Translate

fredag 30 december 2016

Du, bara

Antal sidor: 340
Författare: Anna Ahlund
Huvudkaraktärer: John & Frank
Bokens handling: Det är sommar. Föräldrarna har dragit till landet och sextonåriga John och hans storasyster Caroline får klara sig själva i lägenheten i staden. Då dyker Frank upp och vänder upp och ner på hela Johns värld, men han är redan tingad av Caroline och hon är van att få som hon vill.
Vad jag tycker: Det här är en bok som jag för alltid kommer att hålla nära hjärtat och jag är så otroligt glad över att ha den signerad. Som jag skrev i Sofies julkalenderbloggstafett så gillar jag böcker som innehåller ett gay-par utan att det blir en grej av det, och det är något som boken har. Boken var snabbläst och blev aldrig långtråkig i och med att det inte fanns med något onödigt pladder på sidorna. Det kändes som att allt var noga övervägt och att alla ord som fanns i boken fanns där av en anledning.
Det var lätt att fortsätta och bara läsa vidare för att Anna Ahlund hela tiden får dig att fortsätta för att du så gärna vill ha svar på de frågor som dyker upp.
Jag gillar även karaktärerna. Alla var karaktärer som man brydde sig m och jag tror att det var för att jag upplevde karaktärerna som så mänskliga. Karaktärerna, i alla fall Frank, var också väldigt komplexa. Det är anledningen till varför han är min favorit karaktär.
Bästa karaktären: Frank

Omdöme: Något av det bästa jag har läst

lördag 3 december 2016

En viktig bok | Lucka 3

Idag är det min tur att ta över stafettpinnen från Sagan omsagorna som skrev gårdagens inlägg i Sofies julkalenderbloggstafett.
När jag först fick veta vad årets tema skulle vara var det två böcker som jag kom att tänka på direkt. Det känns inte som att jag framförde varför jättebra och jag är inte helt nöjd med inlägget. Jag hoppas i alla fall att ni förstår vad jag menar, annars är det bara att lämna en kommentar och fråga
Årets tema är en viktig bok och de två böcker, eller egentligen serier, som jag har valt är The mortal instruments av Cassandra Clare och Engelsforstrilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Med tanke på att böckerna inte är speciellt inriktade på något viktigt tema så kan jag förstå om det är några som tycker att det är konstigt, men det är just därför som jag tycker att de är viktiga. De tar upp ett viktigt ämne som ligger mig varmt om hjärtat, men utan att hela boken kretsar krig det.
Det jag syftar på är att det finns ett homosexuellt par i båda böcker. Eller om jag minns rätt så finns det till och med två i The mortal instruments fast det andra nämns bara flyktigt ibland.
För det mesta där det skrivs en bok där en av karaktärerna är homosexuell eller vad som helst som är normbrytande så upplever jag att alla de böckerna enbart cirkulerar kring det. Visst tycker jag att det är bra och viktigt att det finns sådana böcker också för ofta kan det vara så för folk som inte följer normen. Det kan vara tufft och en stor del av deras liv och tankar kanske fokuseras just på detta.
Det som jag ser som problemet är att de här böckerna är att de flesta inte ändrar synen på vad som är normalt. De flesta skrivs för att försöka tala om att det som inte är normen ändå är normalt.
Men om vi ska återgå till de böcker som jag valde så är det därför jag gillar dem. De tar upp ett ämne som i det här fallet är sexualitet, men det är inte det som boken kretsar kring. När en bok behandlar något som ses som ”onormalt” på ett ”normalt” sätt så känner jag mig glad, för att för mig är det inte något konstigt och därför så tycker jag att det är viktigt med de här böckerna.
Jag tror att om man vill ändra sättet folk ser på det som inte är normen så måste man behandla det som att det inte är något konstigt, för så länge vi behandlar det ”onormala” som ”onormalt” så kommer det att förbli så.
Jag har uttryckt ovanligt starka åsikter idag och du för gärna lämna en kommentar och berätta vad du tycker om det hela. Jag kan ha framfört det lite luddigt så om du undrar något är det bara att fråga. Men tänk på att hålla god ton och respektera både varandra och mig!
Nu lämnar jag över stafettpinnen till C. R. M. Nilsson som ska blogga i morgon.

torsdag 1 december 2016

NaNoWriMo 2016 | Vann du??

Om någon vill lägga till mig som sin NaNo-kompis så heter jag Bokslukaren. Jag finns både på den "vanliga" sidan och på young writers program.

Någon gång runt halv 11 igår så gick jag äntligen i mål med 50119 ord.
Grattis till alla som vann och grattis till alla som deltog. Varje ord som du har skrivit i november är ett ord till i din berättelse.
Hur gick det för dig? Vann du eller nådde det inte riktigt hela vägen i mål.