"forever"

Ett underbart citat!

Hett i Hyllan

Hett i Hyllan är inspirerat av Bokföring enligt Monika och såhär skriver hon på sin blogg:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den femte vågen av Rick Yancey

Efter första vågen finns bara mörker. Andra vågen överlever bara de som har tur. Tredje vågen överlever bara de som har otur. Och när fjärde vådan har passerat finns bara en regel: lita inte på någon.

Cassie har överlevt de fyra första vågorna av en utomjordisk attack och nu flyr hon från De andra. De andra som har dödat hennes föräldrar och tillfångatagit hennes lillebror. De andra som lever på jorden bland människorna, som ser mänskliga ut men är något helt annat. Cassie vet att ensam är stark inte längre bara är en tom fras, det är hennes enda chans att hålla sig vid liv.

Den här boken köpte jag på bokrean 2015. Jag tror inte att jag egentligen var så jättepepp på att läsa den då, utan köpte den för att den verkade hyfsat bra och billig. Jag har sedan dess hört lite blandade meningar om den och är fortfarande inte så sugen på att läsa den. Om du har läst den och tyckte att den var bra så får du gärna berätta vad som var bra för det känns tråkigt att ha böcker stående i hyllan om de inte blir lästa.

Har du läst Den femte vågen? Lämna gärna en kommentar och berätta vad du tyckte! Ska jag läsa den eller ska jag gå vidare och läsa något bättre?

Lady Midnight

Sidor: 668

Författare: Cassandra Clare

Serie: The Dark Artifices #1

Huvudkaraktärer: Emma Carstairs & Julian Blackthorn

Bokens handling: Emma Carstairs är en skuggjägare. En kväll hittar hon en död kropp som har blivit dödad på samma sätt som Emmas föräldrar blev när hon var barn. Och det är inte den enda kroppen. Fler människor och även älvor har gått samma öde till mötes och en allians mellan skuggjägarna på Los Angeles institut och den vilda jakten skapas. Emma och Julian har två veckor på sig att lösa mordet och om de lyckas kommer de att få tillbaka Julians storebror Mark som har varit fångad av den vilda jakten. Men de måste skynda sig innan mördaren fångar dem.

Vid sidan av detta upptäcker Emma och Julian att de har känslor för varandra, vilket blir problematiskt då de är parabatai och skuggjägarnas lag förbjuder parabatai från att bli kära i varandra. Men varför är det förbjudet?

Vad jag tycker: Eftersom att det här är en Cassandra Clare-bok och jag har tyckt att de tidigare 9 böckerna jag har läst av henne har varit på, så är det nog inte någon större överraskning att älskar den här boken. Jag tyckte att den var lite seg i början men det tycker jag att alla böcker är innan man har lärt känna karaktärerna ordentligt och det är ganska många karaktärer på en gång i den här boken eftersom att Blackthorns är så många syskon.

När man väl har lärt känna karaktärerna så blir boken bara bättre och bättre. Cassandra Clare är bra på att göra så att man känner lite extra för vissa karaktärer, dock tycker jag att huvudkaraktärerna är ganska platta, precis som i The Mortal Instruments. Jag hoppas att det blir bättre i nästa bok. Dock tycker jag att det väger upp när man får läsa om alla de karaktärer som man älskar.

Bästa karaktärerna: Mark & Kieran

Omdöme: Jättebra

Tjocklek: 4,6 cm

"Hogwash"

Tre olika omslag till The Mortal Instruments

Original

Jag älskar Cassandra Clare och omslagen till hennes böcker är något jag tycker ät jättesnyggt. Alla omslag har en helhet så man ser nästan direkt på en bok om det är en Cassandra Clare, men bokserierna är ändå inte så lika att man blandar ihop dem.

Fula

Så jag älskar de omslagen och blev lite arg när jag såg att det hade kommit ut med nya omslag som jag inte alls tyckte var lika fina. Jag hade därför tänkt ägna dagens inlägg åt vad jag tycker om dessa tre omslag (vilket jag typ redan har skrivit om).

Fina

Så slutsatsen vi kan dra hittills. Jag älskar originalet och jag tycker att de med mönster på är fula. Den andra varianten vet jag inte riktigt vad jag tycker om. Jag gillar den, men jag vet inte jag gillar den mer eller mindre än originalet. Jag måste i alla fall erkänna att jag gillar de omslagen mycket. Det enda jag inte gillar är något med texten. Om titeln hade varit i någon vitsilvrig färg så hade jag nog faktiskt gillat de bokomslagen bäst.