Sigge-böckerna | En barndomsfavorit

Sigge-böckerna var i princip det enda jag läste under en period när jag växte upp. Jag började rida någon gång i ettan eller tvåan och då var det någon som tipsade mig om Sigge-böckerna. Jag vet inte hur många gånger jag läste vissa av dem, men de senaste har jag inte läst då intresset för dem svalnade när jag blev äldre.

Jag vet med säkerhet att jag har läst alla fram till och med Det spökar Sigge, men sen sviker minnet. Jag vet att min lillasyster hade boken Sommar med Sigge och jag tror att jag har läst den också. Jag kan även ha läst Hoppa högt Sigge, Äntligen Sigge och För alltid Sigge, men jag är absolut inte säker när det gäller de sistnämnda.

Jag har haft en fundering några gånger på om jag ska gå till biblioteket och låna de senaste som har kommit ut, lite som en rolig grej, och läsa dem. Det skulle vara roligt att få komma tillbaka till den världen som jag växte upp med och få se vad som händer där.

Hej tomten! | En barndomsfavorit

Nu har jag letat fram en gammal barndomsfavorit igen och den här gången med jultema. Den här boken vet jag att jag har läst många gånger kring jul och även efter att jag lärt mig läsa själv och jag tror att det framför allt är en sak som gjorde den så spännande och det är brevväxlingen mellan Julia och tomten. Julia skriver ett brev och sen kommer tomtens svar förpackat i ett kuvert som ni er på en av bilderna så att man får ta upp ett papper och läsa svaret på det. Det är ett mirakel att alla lösa delar fortfarande finns kvar.

I boken så skriver hon brev till tomten som hon lägger vid öppna spisen och det gjorde att jag som barn också ville skriva brev till tomten. Problemet var bara att vi inte har någon öppen spis hemma i vår lägenhet så det kanske var därför tomten aldrig svarade.

Boken slutar också med att Julia får sin resa i tomtens släde som hon hade önskat sig så mycket och det var så magiskt. Att det fanns så bra förklaringar till att renarna kunde flyga och att de han med allt på en dag gjorde också att allt blev så mycket mer magiskt och så mycket mer verkligt. Jag minns att vissa gånger jag läste den så trodde jag verkligen att det var på riktigt. Det kanske var för att jag önskade så innerligt att det skulle vara på riktigt, för det var så fint.

Hugo Hund lär sig trafikljusen | En barndomsfavorit

Som jag skrev i ett inlägg för ett tag sedan så är det här den första boken jag minns att jag läste själv även fast det nog inte var så att jag läste utan hade memorerat boken och låtsades läsa. Jag insåg nu att boken är på rim så det var nog en sak som gjorde den lättare att lära sig och det var nog också därför jag gillade den så mycket. Om man bortser från trafikljuset då.

Trafikljuset är det som gör hela boken interaktiv och när man läst klart varje sida så trycker man på knappen och om det blir grön så är det bara att läsa vidare, men om det blir rött så måste man peka på till exempel all mat eller alla mönster som finns på uppslaget innan man får bläddra vidare.

Jag minns att jag framför allt tyckte att det var så roligt med trafikljuset. Att få trycka på en knapp och se lamporna blinka och hoppas att det skulle bli grönt.

Har du någon bok som du minns tydligt från när du var barn? Lämna gärna en kommentar och berätta!

Vilken är den första boken du minns att du läste? | Bokiga frågor

Den alldra första bok jag skulle säga att jag läste var nog en barnbok som jag gillade som handlade om en hund som var ute och körde bil och så var det ett trafikljus och jag minns inte riktigt, men efter lite googlande så hittade jag att den hette Hugo Hund lär sig trafikljusen. Om man ska hårddra det så vet jag inte om jag egentligen läste den eller om jag bara läste hela boken från minnet, för det vet jag att jag också kunde göra ett tag.

Men om jag ska ta en bok som jag verkligen minns att jag läste helt själv så var det i ettan eller tvåan och jag läste en bok som hette Frans börjar rida. Anledningen till att jag minns just denna bok så starkt var att det var den som gjorde att jag blev intresserad av hästar och började rida.

Detta vet jag inte var den första bok jag läste helt på egen hand, men det är den jag kommer ihåg. Vi hade massa små korta böcker som jag vet att jag började läsa redan i förskoleklass och jag vet att jag läste någon annan bok om Frans innan jag kom till just den boken, men jag minns inte vad.

Vilken är den första bok som ni minns att ni har läst? Finns det något speciellt som gör att ni minns just den boken? Oftast tror jag att det är så att man minns inte den första bok man läser helt själv om den hade en stor betydelse för en för man tenderar att minnas de böcker som betyder något.

Kulla-Gulla | En barndomsfavorit

När jag var liten så läste alltid mina föräldrar för mig och en bokserie som det var väldigt mycket ett tag var Kulla-Gulla. Min mamma hade läst den när hon var liten och de började läsa den för mig. Jag tror att jag var runt 7 år så jag kunde läsa själv, men inte böcker med så mycket text.

Jag älskade Kulla-Gulla och ville inte att de skulle sluta läsa på kvällarna så efter ett tag blev det så att de läste ett kapitel varje kväll. Det var bara det att när vi kom längre in i serien så slutade de med samma typ av kapitelindelning.

Jag minns en kväll när pappa precis hade börjat i den boken och jag blev jättearg för att han inte läste färdigt kapitlet. Det var ju bara det att boken inte var uppdelad i kapitel på det sättet så han kunde inte läsa färdigt kapitlet.

Jag tror att vi läste enbart Kulla-Gulla i över ett år och jag gillade bilderna jag fick i huvudet när de läste för mig. Jag tyckte att böckerna var helt magiska.

Tyvärr så blev serien aldrig färdigläst, det är ju trots allt många böcker. Jag gjorde ett nytt försök att läsa serien när jag gick i mellanstadiet och vi skull ha en bänkbok att läsa ibland, men då kom jag bara några böcker in i serien. Så trots att jag aldrig läst färdigt serien och trots att jag knappt minns vad det handlade om så är det en stor del av min barndom för jag minns att vi läste serien otroligt länge.