Kulla-Gulla | En barndomsfavorit

När jag var liten så läste alltid mina föräldrar för mig och en bokserie som det var väldigt mycket ett tag var Kulla-Gulla. Min mamma hade läst den när hon var liten och de började läsa den för mig. Jag tror att jag var runt 7 år så jag kunde läsa själv, men inte böcker med så mycket text.

Jag älskade Kulla-Gulla och ville inte att de skulle sluta läsa på kvällarna så efter ett tag blev det så att de läste ett kapitel varje kväll. Det var bara det att när vi kom längre in i serien så slutade de med samma typ av kapitelindelning.

Jag minns en kväll när pappa precis hade börjat i den boken och jag blev jättearg för att han inte läste färdigt kapitlet. Det var ju bara det att boken inte var uppdelad i kapitel på det sättet så han kunde inte läsa färdigt kapitlet.

Jag tror att vi läste enbart Kulla-Gulla i över ett år och jag gillade bilderna jag fick i huvudet när de läste för mig. Jag tyckte att böckerna var helt magiska.

Tyvärr så blev serien aldrig färdigläst, det är ju trots allt många böcker. Jag gjorde ett nytt försök att läsa serien när jag gick i mellanstadiet och vi skull ha en bänkbok att läsa ibland, men då kom jag bara några böcker in i serien. Så trots att jag aldrig läst färdigt serien och trots att jag knappt minns vad det handlade om så är det en stor del av min barndom för jag minns att vi läste serien otroligt länge.